Datormolnet

Vi lever i en värld som ständigt växer och utvecklas så snabbt att vi inte riktigt hänger med. Redan 1996 nämns begreppet cloud computing inom IT och tio år senare lanserar Amazon Web Services 2006 en molntjänst under namnet Elastic Compute Cloud.

I dag är molnet i allt högre grad det självklara valet för företag när det gäller var och hur program ska hanteras och var data ska lagras. Det är ett faktum att det traditionella IT tjänster flyttas till molnet. Men hur går det till?

Bild 1: Datormoln

Vad är ”molnet”?

Datormoln, även kallat molntjänster, molnet eller cloudtjänster, är en uppsättning av IT-tjänster som tillhandahålls över Internet. Med IT tjänster menas applikationer som vanliga datoranvändare behöver dagligen exempelvis bloggar och liknande sociala medier, Office, alla sorter av applikationer. Men IT tjänster betyder också nätverksenheter och servrar som en del av IT-infrastrukturen företag behöver tillämpningsprogram, serverprogram och lagring av data.

Molntjänster är den term som valts på svenska för det engelska namnet ”cloud computing”. Även termen it-moln förekommer.

Vad är molntjänst?

Den amerikanska organisationen National Institute of Standards and Technology (NIST) har tagit fram en definition av ”cloud computing” som troligen är den mest accepterade definitionen.

För att en tjänst ska definieras som en molntjänst enligt NIST ska den uppfylla följande krav:

  • Själv-service för användarna
    En konsument ska själv kunna beställa tjänster (exempelvis: Servertid eller nätverkslagring) och dessa ska kunna skapas, ändras och tas bort utan att det ska behövas någon mänsklig handpåläggning.
  • Åtkomst över nätverk
    Tjänsten skall vara tillgänglig över nätverk och åtkomlig från olika standardenheter (exempelvis: mobiltelefoner, läsplattor, bärbara datorer, arbetsstationer, osv).
  • Delade datorresurser
    Leverantörens datorresurser (exempelvis: lagring, beräkningskapacitet, minne och nätverksbandbredd) ska vara samlade för att kunna levereras till flera konsumenter. Detta betyder att datorresurserna skall kunna fördelas helt dynamiskt mellan dessa olika konsumenter utan att konsumenterna påverkar, eller ens vet om varandra.
  • Snabb skalbarhet/elasticitet
    Datorresurserna skall kunna byggas på eller av, i vissa fall automatiskt, för att snabbt skala tjänsten både upp och ned i proportion till dess behov. För konsumenten upplevs ofta dessa resurser som obegränsade och kan disponeras i vilken mängd som helst, när som helst.
  • Mätbarhet
    Användandet av en tjänst ska ha ett lämpligt mätvärde exempelvis per timme eller minut, per gång, per läsning/skrivning mot disk, som en resurs/tjänst är igång.

Målet med molntjänsterna är att göra det enklare och mer effektivt att driva ett företag, oavsett om det är litet eller stort. Alla företag är unika och har olika behov. För att uppfylla dessa behov erbjuder molnet en rad olika tjänster.

Typer av moln eller distributionsmodeller

Nu när vi har definierat molntjänsterna fokuserar vi på hur dessa tjänster distribueras. Olika distributionsmodeller finns, publika, privata, hybrida, bransch och kanske medan jag skriver sidan har lagts en eller några till.

Publikt moln

Den vanligaste distributionsmodellen där användarna utnyttjar tjänsten genom att koppla upp sig direkt mot leverantörens datacenter. I det publika molnet ser tjänsten normalt likadan ut för alla användare och med de skalfördelar som det innebär för leverantören.

Fördelar

  • Hög skalbarhet/flexibilitet – du behöver inte köpa en ny server för att skala upp
  • Priser för användningsbaserad betalning – du betalar bara för det du använder, det finns inga startkostnader
  • Du slipper bekymra dig om underhåll eller uppdatering av maskinvaran
  • Det krävs minimalt med teknisk kunskap för att konfigurera och börja använda – du kan utnyttja din molnleverantörs färdigheter och kunskaper för att säkerställa att arbetsbelastningar är säkra och har hög tillgänglighet

Nackdelar

  • Det kan finnas specifika säkerhetskrav som inte kan uppfyllas med hjälp av publika moln
  • Det kan finnas myndighetsregler, branschstandarder och juridiska krav som inte uppfylls med publika moln
  • Du äger inte maskinvaran eller tjänsterna och kan inte hantera dem på det sätt som du kanske önskar göra det
  • Unika affärskrav – du behöver till exempel kanske underhålla äldre program – kan vara svåra att uppfylla

Exempel

  • AWS/EC2 (Amazon)
  • Azure
  • Google Cloud Platform
  • Rackspace

Privat moln

Ett datacenter som hålls i drift internt av användaren benämns i breda ordalag som ett privat moln. Om det dessutom innehåller virtualisering och automatisering är det utan tvekan tal om ett privat moln. En av de främsta fördelarna som brukar lyftas fram när det gäller privata moln är att de erbjuder högre säkerhet än de publika, men eftersom de saknar skalfördelarna blir denna lösning därför ofta också mycket mera kostsam.

Ett privat datormoln kan implementeras på olika Linuxdistributioner såsom CentOS eller Ubuntu server och fler till. Förutom kraftfulla servrar behöves kompletterande mjukvara som kan tillhandahålla molntjänster. Bland dessa CloudStack eller OpenStack fungerar bra med CentOS och Eucaliptus med Ubuntu.

Fördelar

  • Du kan säkerställa att konfigurationen har stöd för alla scenarier och äldre program
  • Du kan kontrollera (och har ansvar för) säkerheten
  • Privata moln kan uppfylla stränga krav som gäller säkerhet, efterlevnad och juridik
  • Stordriftsfördelar och integrering med publika cloud-leverantörer såsom Azure Security Center

Nackdelar

  • Det finns startkostnader och du måste köpa egen maskinvara för att komma igång och för underhåll
  • Att äga utrustningen begränsar flexibiliteten – för att skala måste du köpa, installera och konfigurera ny maskinvara
  • Privata moln kräver IT-färdigheter och expertis som inte är helt lätt att få tag på

En variant av det privata molnet är när en virtuell server hålls i drift i ett publikt moln. Användarna ansluter då till servern via exempelvis VPN eller genom att befinna sig inom företagets egna brandväggar.

Hybrid moln

Det hybrida molnet är en kombination av det publika och det privata och är den modell som oftast förekommer i stora företag. Viktiga data hanteras då i ett privat moln medan det publika molnet används för stödjande kringtjänster, så som epost, CRM, etc.

Ett hybridmoln är en kombination av offentliga och privata moln, så att du kan välja att köra dina program på den lämpligaste platsen. Du kan till exempel lagra en webbplats i det offentliga molnet och länka den till en mycket säker databas som finns i ditt privata moln (eller i ett lokalt datacenter).

Fördelar

  • Du kan fortsätta att köra och använda system med gammal maskinvara eller med ett föråldrat operativsystem
  • Du har flexibilitet att välja vad du vill köra lokalt och vad du vill köra i molnet
  • Du kan utnyttja stordriftsfördelar från leverantörer av offentliga molntjänster för tjänster och resurser där det är billigare och sedan komplettera med din egen utrustning när det är det bästa lösningen
  • Du kan använda din egen utrustning för att uppfylla krav gällande säkerhet, standarder eller lag där du vill ha full kontroll över miljön

Nackdelar

  • Det kan bli dyrare än att välja en distributionsmodell eftersom det innebär en del direkta startkostnader (CapEx)
  • Det kan vara mer komplicerat att konfigurera och hantera

Molnet vs traditionell IT-drift

Det som huvudsakligen skiljer molntjänster från den traditionella IT tjänster är leveransen. Den traditionella IT tjänstleveranser saknar flexibilitet exempelvis skalbarheten eller med andra ord att tjänsterna kan ändras större eller mindre.

De traditionella applikationerna är normalt byggda för att köras på exempelvis en applikationsserver och en databasserver. Dessa två servrar måste hanteras tillsammans och det finns ett tätt beroende både mellan servrarna och till applikationen.

En annan aspekt med traditionell IT-drift är att applikationerna ofta har ett användningsmönster där de pendlar mellan liten användning till vissa dagar upp till maximal belastning. För att skala upp eller ner behövs personal eftersom prestandajusteringar görs manuellt.

Många servrar har därför mycket mer resurser tilldelade än vad de behöver. Dessutom är dessa resurser tilldelade 24 timmar per dygn, 7 dagar i veckan. Det blir ganska mycket resurser som är ”fastlåsta” i ett system. Vilket innebär att man betalar för outnyttjade resurser.

Här nedan en video där Greg Keller förklarar hur den traditionella systemadministration har utvecklats från år 2000 till det som är idag 2019

Hur en datacenter fungerar?

Joe Kava, VD vid Google som ansvarar datacenter globalt beskriver hur en datacenter fungerar:

Molntjänstleverantörer i Europa

  1. IBM SoftLayer
  2. DimensionData
  3. Amazon Web Services
  4. Microsoft Azure
  5. CenturyLink
  6. DigitalOcean
  7. Google Cloud Platform
  8. Rackspace
  9. 1&1
  10. OVH